hormoner v.10

Ena sekunden så lycklig så jag kan börja grina, andra sekunden känns allt deppigt och meningslöst. Inte konstigt att man är trött, inte bara att man håller på att tillverka en människa utan känslorna åker berg- och dalbana och är precis överallt. 

August har ställt upp så mycket nu när jag varit både trött och sjuk. Men ikväll blev jag ändå less på honom när han istället för att se på serie i soffan satt vid datorn första kvällen jag orkade vara uppe längre än Tyra. Nu ska jag tycka synd om mig själv for no reason och krypa ner hos Tyra o se på modern family tills jag somnar. 



Kommentera här: