Nuffran

Du har funnits där, enda från start. 

Du var barnvakt och kom aldrig utan en chokladbit. Och inte heller kunde vi åka på semester utan att få en semesterpeng. Sa mamma och pappa nej, sa du ja. Du satte alltid familjen först, och såg till att ingen var hungrig. Du var envis som få och en baddare på bakning. 

Men du var inte bara givmild, du hade ett hjärta av guld och vi barnbarn kom alltid först, tills vi fick barn så klart. Då var barnbarnbarnen de som det alltid frågades om. Men vi alla visste att kärleken till oss alla, även dina barn och allas våra partners fanns där, för i ditt hjärta fick all denna kärlek plats. 

Jag minns hur jag fick sova över hos dig, och du alltid flätade mitt hår efter att jag hade badat så jag var fin och lockig dagen efter. Jag minns uppesittarkvällarna när vi frågade om du var trött och om vi skulle åka hem, du satt nästan och sov men svarade alltid NEJ stanna ni! Eller när vi hade bordshockeyturnering och du alltid förlorade och sa "järnspikar" eller "kyss karlsson". Men du var alltid med och spelade ändå. Det var enda gången du använde, i din värld, fula ord, då eller när du förlorade i skitgubben. 

Jag kan inte med ord beskriva hur mycket jag kommer sakna dig och hur ont det gör i hela kroppen av att veta att jag inte får komma och hälsa på dig igen. Att inte få krama dig eller prata med dig igen. Men Tyra, som fått sitt andranamn efter dig, ska aldrig glömma dig. För att hedra dig ska jag se till att du lever vidare här hos oss. Jag ska se till att Tyra får veta och minnas dig. Att hon är döpt efter en av världens snällaste människor. 

Jag vill även tacka dig farmor. Tacka dig för alla underbara minnen jag har fått tillsammans med dig. Tack att du varit med och bidragit till att min barndom blev så fin. Tack att du var min farmor och tack för all kärlek du gett. Jag kommer aldrig någonsin glömma dig. Jag älskar dig. Vila i frid.