Valet.

14 september 2014, skulle bli en lyckligdag. En röddag där
kärlek och solidaritet skulle vinna. Sossarna skulle åter ta tillbaka makten
och vi skulle fortsätta kämpa för dom i samhället som har det svårt.
Vi skulle fortsätta kämpa för ett jämställt Sverige där alla är lika mycket värda.
 
Socialdemokraterna vann, men firandet och lyckan försvann, pga ett parti som
står emot kvinnor, homosexuella, invandrare, islam - Människor lika värde helt enkelt.
 
Det bev istället en svart dag, en sorgensdag. Känner bara en tomhet, en räddsla och en oro.
Hur kan vi, Sverige, lägga 13% på ett parti som går emot allt vi har kämpat för?
Allt som gör mig stolt till att vara en svensk. Igår försvann den stoltheten och byttes ut med sorg.
 
Jag vägrar att tro att 13% av oss svenskar är rasister, jag vägrar tro det!
Jag väljer att tro att det är ett missnöje som växt, en utväg som tyvärr blev fel.
En ovishet om gjorde att SD idag är Sverige tredje största parti.
Jag tror inte ni är dumma, jag tror ni är oroliga. Men tyvärr är inte SD svaret.
 
Vet ni om att SD tycker att homosexualitet är lika dåligt och onaturligt som pedofili?
Vet ni om att SD förnedrar folk med annan hudfärg OCH kvinnor?
Vem har rätt att säga vilken hudfärg som är rätt och fel? Vem har rätt att bestämma
vilka som ska få bo i vårat land? Vilka har rätt att äventyra annars människor liv
pga vart man är ifrån? Vem har rätt att bestämma vilka människor som är värde mer än andra?
 
Jag vägrar tro att ni, 13% som röstade tycker såhär. 
 
Som Löfven sa - vi sträcker ut handen, åt alla utom SD.
 
Det är nu vi ska visa att vi är starka, att kärlek vinner över hat.
Det är nu vi ska stå enade och kämpa tillsammans. 
Det är nu vi ska jobba för ett Sverige utan rasister.
Tillsammans är vi starka, och tillsammans ska vi bekämpa rasisterna!
Vi ger inte upp, vi ger ALDRIG upp.
 
Bekämpa SD - inga rasister på våra gator!
 
 
 

Prim

Har ju som sagt adopterat en liten kisse från 9 liv föreningen i Norrköping.
Hon föddes alltså ute men har iallafall halva livet levt inne. 
Hon är nu 13 veckor och fortfarande lite rädd för människor.
Men går framåt hela tiden mycket tackvare Puck som hjälper till att visa
att jag faktiskt är snäll ;) haha. 
 
Här kommer lite bilder på nya bebisen.
 
 
Bästisarna
 
Jag har fått pussa lite på henne också
 
 
 
här ligger dom o sover ihop
 
 
 
 
bebis Primsan
 
massa bus, helst på nätterna när matte ska sova
 
lite skedning och tvättning
 
Tvn är vädligt spännande tycker Prim
 
 
 
 
 
 
 
 

första dagen på resten av livet

Nu var det ett tag sedan jag skrev, men har haft inspark i två veckor 
där man inte hunnit med någotannat än att festa.
 
Men nu är avspakren avklarad, och det var verkligen hur roligt som helst.
Lägenheten är möblerad och i stort sett klar, den nya kattungen Prim har kommit på plats
och verkar trivas bra, hon och Puck är redan bästisar.
 
Skolan har kickat igång ordentligt dessutom, och JAG KLARADE FÖRSTA TENTAN IDAG!!
Är så himla lättad och glad att jag fixade första tentan, helt otrolig känsla, jag var så
nervös innan men nu är första biten avklarad,och det är så skönt.
 
Lektionerna är vädligt intressanta, och det känns verkligen så rätt.
Men det är så svårt nu i början, var ju herregud 5 år sedan jag pluggade sist.
Men hoppas på att man kommer in i det, snart!
 
Vi var alltså Bruket under insparken, sjukt snygga!
 
nere vid Aka
 
insperationsdag
 
Wiiihuu
 
beerpong
 
parkhäng
 
 
 
bruket baby!
 
slutsittning
 
det skålar vi på!
 
haha
 
 
 
 
 
 
Hela Bruket
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
 
Här får ni följa mitt liv som utbytesstudent i Gent. I vanliga fall studerar jag MKV i Jönköping. Längre tillbaka finner ni mina andra äventyr på resande fot runt om i världen.
Välkommen!